
Långsiktig lokalanpassning i praktiken – vårt Göteborgskontor har större intryck och mindre avtryck i fokus
I strävan efter att minska våra klimatavtryck så mycket det bara går, är det såklart alltid önskvärt att göra så lite ingrepp i fastigheterna som möjligt. Samtidigt är verkligheten att våra hyresgästers behov när det gäller kontorslokaler förändras – och då blir målet att genomföra förändringarna med så små CO2-avtryck som möjligt. Den principen blev upprinnelsen till vårt koncept ”långsiktiga kontor” – där ledstjärnorna är att behålla, återbruka, göra omsorgsfulla val och tänka flexibilitet.
Behov av lokalanpassningar uppstår såklart inte bara hos våra hyresgäster, utan även hos oss själva. Så var fallet nyligen, när både vårt bestånd och vår förvaltning i Göteborg växte. Något behövde helt enkelt göras för att alla skulle få plats och samtidigt en bra arbetsmiljö.
Från utmaning till succé – med långsiktigheten i fokus
Den första och mest naturliga tanken – att lägga till nya ytor – skulle vara svår att kombinera med det inarbetade långsiktiga kontorskonceptet, och dessutom kostsam. Så projektledaren, tillika Frölunda Torgs centrumchef, Anders Strand, slog projektgruppens kloka huvuden ihop:
– Tillsammans med en extern projektledare och arkitekterna Koponen & Stenqvist, som lyckats så bra med ett liknande projekt på huvudkontoret i Stockholm, undersökte vi möjligheterna att rita om våra befintliga 455 kvadratmeter för ett större antal medarbetare, med så liten påverkan som möjligt och det förra projektet som förlaga.
Resultatet talar för sig självt. Klimatavtrycket för byggdelarna landade på 28 kg CO2/kvm* - en låg nivå i vår erfarenhet - och hela 95 procent av inredningen är återbrukad**.
– Vi satte upp målet att återbruka så mycket som möjligt. I princip all inredning är återbrukad – allt utom skivan till köksön i Kolmårdsmarmor. Resten, inklusive möbler, kök och dörrar, är återanvänt från vårt tidigare kontor eller andra projekt, berättar Anders.
Tydliga vinster – även funktionellt och estetiskt
Förändringen har lett till flera konkreta förbättringar. Antalet konferensrum har mer än fördubblats – från fyra till nio – och fem nya fokusrum har tillkommit. Även arbetsmiljön har förbättrats markant.
– Den största skillnaden är ljudmiljön. Det är tyst och behagligt, vilket gör att man kan ha konfidentiella samtal utan att känna sig exponerad. Det är en trygghet, säger Anders.
En ny entrélösning gör det också lättare att ta emot besökare professionellt, och säkerheten har förbättrats tack vare en tydligare zonindelning.
Inspiration för framtiden
Projektet har inte bara skapat ett bättre kontor, utan också fungerat som en konkret lärandeprocess för organisationen. Den stora nyttan ligger i det vardagliga: att hela tiden väga funktion mot klimatpåverkan och fatta medvetna beslut.
– Det handlar om att hela tiden hålla fokus på hållbarheten i projektet. Att diskutera, mäta, följa upp – då blir det ett engagemang även hos entreprenörer och arkitekter, säger Anders.
Allt fler av våra hyresgäster hakar på långsiktiga-kontor-konceptet – och med Göteborgskontoret som ännu ett tydligt bevis på att hållbarhet inte behöver kompromissa med kvalitet, hoppas vi att ännu fler nu ska inspireras.
– När vi visar kontoret får vi ofta reaktionen: ”Oj, är det här återbruk?” Det är roligt att kunna visa att det faktiskt går att skapa något både snyggt och funktionellt med nästan bara återanvänt material, avslutar Anders.
* Klimatpåverkan har estimerats med hjälp av uträkning i verktyget Plant Remodel, som baseras på bland annat Boverkets databas och finska klimatdatabasen (CO2data.fi). Nivån bedöms som låg baserat på tidigare erfarenheter av kontorslokalanpassningar som bolaget tidigare genomfört.
** Baserat på antal möbler.
Så minskades avtrycket
Klimatberäkningen av byggdelarna i anpassningen av Göteborgskontoret landar på 28 kg CO2/kvm*.
Ett stort fokus i projektet har varit att bevara och återbruka material. Två fokusområden för återbruk definierades och följdes upp under projektets gång: byggmaterial och lös inredning.
För byggmaterial utgick man ifrån projektets förutsättning och tidplan, samt tillgängligt material på återbruksmarknaden.
Återbruksstrategin var att följa principerna i Skandia Fastigheters Långsiktiga Kontor koncept. Projektet arbetade aktivt med att i första hand behålla så mycket som möjligt av lokalens utformning och material och i andra hand välja återbrukade material och produkter. Där nya material behövdes köpas in gjordes omsorgsfulla val. Genomgående fanns en röd tråd att skapa en flexibel lokal för att lätt kunna hantera framtida förändrade behov.
Byggmaterial
Inom bygg valde projektet att arbeta aktivt med bevarande och kunde på det viset spara stora mängder stålreglar, gips och undertak. Till exempel bevarades en mängd befintliga oisolerade väggar som tilläggsisolerades för att uppfylla ljudkrav.
Pentryinredning (köksskåp) och vitvaror kunde återbrukas från den befintliga lokalen och en hel del återbrukat köptes också in, bland annat massivt trägolv (stavar) som lades i entré och lunchrum, samt användes för att klä in köksön. Även kakel till pentryt, dörrar och belysningen med 56 spotlights, är återbrukade.
Inredning/möbler
Endast cirka 15 nya möbler köptes in av totalt 286 stycken, vilket innebär 95 procent återbruk. Det handlar om skrivbord, skrivbordsstolar, bord, stolar, mattor, belysning, hyllor och förvaringsmöbler, där vissa rekonditionerades.

Anders Strand är centrumchef för Frölunda Torg och var projektledare för Skandia Fastigheters långsiktiga lokalanpassning på Göteborgskontoret.


