Från ubåtsperiskop till framtidens Stockholm – från försvarsindustri till cirkulär stadsutveckling

Det är en bild som säger mycket om hur bygg- och fastighetsbranschen håller på att förändras. I dag är ett nytt synsätt på stark frammarsch, där det som redan finns betraktas som en resurs med ett värde långt bortom den byggnad där det en gång monterades. Spelbomskan är ett tydligt exempel på den utvecklingen. Här är återbruk inte ett sidospår eller en enskild hållbarhetsinsats, det är en integrerad del av projektet och något som påverkar planering, projektering, logistik och genomförande från första början.

Ett bergrum med en ny uppgift

Att just detta material mellanlagras i ett bergrum på Lidingö gör berättelsen ännu mer fascinerande. Bergrummet omfattar omkring 6 000 kvadratmeter och är en del av den anläggning som AGA byggde upp under andra världskriget. Här bedrevs verksamhet som krävde hög säkerhet och stabila förhållanden och i anslutning till det välkända optiktornet utvecklades och tillverkades avancerad precisionsoptik, bland annat periskop till svenska ubåtar. Under flera decennier spelade anläggningen en viktig roll inom svensk industrihistoria och teknikutveckling.
 
I dag har bergrummet fått en helt ny uppgift. Där man en gång förädlade teknik för att möta framtidens utmaningar skyddas nu något annat – de resurser som redan finns omkring oss. Material som annars hade riskerat att bli avfall förvaras här tillfälligt innan det åter får ta plats i stadsmiljön. Historien har på sätt och vis gjort en cirkel. Samma plats som en gång byggdes för att säkra samhällets framtid ger nu möjlighet att bygga en annan sorts framtid, där ett mer cirkulärt sätt att bygga står i centrum.

Återbruk börjar långt före byggstart

Men mellanlagringen är bara en liten del av det arbete som pågår bakom kulisserna. Det verkliga arbetet börjar långt tidigare. Redan innan den befintliga byggnaden demonteras inventeras material systematiskt. Byggdelar som bedöms kunna användas igen dokumenteras, märks upp och kopplas till en exakt placering i den framtida byggnaden. När de sedan transporteras till bergrummet vet projektorganisationen redan var de ska monteras när det nya huset växer fram. Det innebär att återbruket planeras med samma noggrannhet som om materialen vore nytillverkade.
 
Den här precisionen visar också hur återbruksarbetet har utvecklats. Det handlar inte om att spara några enstaka produkter för att minska avfallsmängderna. Det handlar om att se byggnader som en materialbank, där värdefulla resurser tas till vara och får fortsätta skapa nytta under många år framöver. På så sätt minskar behovet av att tillverka nytt material samtidigt som klimatpåverkan och resursutnyttjande kan reduceras.

Ett kretslopp som kräver samarbete

Bergrummet är dessutom bara en av flera pusselbitar i ett betydligt större kretslopp. Handfat och WC-stolar tas om hand av Good Folks för att kunna användas igen någon annanstans. Närmare 300 dörrar får nytt liv genom Bereda, där de renoveras, kvalitetssäkras och förbereds för nya projekt. Varje aktör bidrar med sin specialistkompetens och tillsammans skapas de cirkulära materialflöden som blir allt viktigare när bygg- och fastighetsbranschen ställer om.
 
Det är också här som Spelbomskan blir större än sitt eget kvarter. Projektet handlar naturligtvis om att utveckla en ny, modern fastighet med höga hållbarhetsambitioner. Men det handlar också om att visa att cirkulärt byggande fungerar i praktiken, även i stora och komplexa stadsutvecklingsprojekt. Återbruk kräver planering, kunskap och samarbete, men erfarenheterna visar att det går att skapa strukturer där material inte längre betraktas som förbrukningsvaror utan som tillgångar med förlängda livscykler.

När historien bygger framtiden

Kanske är det därför kontrasten mellan bergrummets historia och dess nuvarande användning känns så talande. Förr förvarades och utvecklades teknik som skulle skydda Sverige i en orolig omvärld. I dag förvaras byggmaterial som ska bidra till att lösa en annan av vår tids stora utmaningar: behovet av att minska klimatpåverkan och använda jordens resurser klokare. 
 
När Spelbomskan står färdig kommer få besökare att veta att delar av byggnaden har gjort ett stopp i ett bergrum på Lidingö innan de hittade hem igen. Men kanske är det just det som är styrkan med ett väl fungerande återbruk. Det märks inte alltid. Materialen ser inte återbrukade ut. De fungerar precis som de ska. Skillnaden ligger i historien de bär med sig och i de resurser som sparats genom att ge dem en ny framtid.
 
Om byggbranschen ska lyckas minska sitt klimatavtryck, nyttjandet av naturresurser och påverkan på människor och miljö räcker det inte att bygga energieffektivt eller välja material med lägre klimatbelastning. Vi behöver också bli betydligt bättre på att ta tillvara det som redan finns. Spelbomskan visar hur det kan göras i praktiken och hur cirkulärt byggande kan bli en naturlig del av morgondagens stadsutveckling. Förhoppningsvis kan projektet också inspirera och sprida erfarenhet till fler aktörer att se möjligheterna i återbruk och bidra till en utveckling där framtidens städer byggs med större respekt för både historien och de resurser vi redan har.