Hållbarhetspark visar vägen för grönare bostadsmiljöer

Under flera år användes ytan i Våmmedal för byggbodar och etablering. När bostadsprojektet närmade sig sitt slut fanns möjligheten att tänka om. I stället för att återställa marken till en traditionell gräsyta ville Skandia Fastigheter skapa något som bidrog med fler kvaliteter.

– De första skisserna var mer inriktade på en park som skulle vara fin att titta på. Vi ville istället skapa en plats som människor kan interagera med. Här ska man kunna strosa, känna, upptäcka och vara, säger Anna Canestedt, projektchef inom fastighetsutveckling på Skandia Fastigheter.

Tillsammans med landskapsarkitekter på Radar arkitektur utvecklades en lummig och varierad miljö där ökad biologisk mångfald blev en naturlig del av platsens ändamål.

Fler funktioner på samma yta

Att arbeta med biologisk mångfald i stadsmiljö handlar inte bara om att plantera fler växter. Det handlar också om att skapa variation och livsmiljöer som fungerar för olika arter över tid.

I Våmmedal finns bland annat blomsteräng, pollineringsrabatter, sandslänt för vildbin, risstaket och rishögar. Träd och vegetation i olika höjder skapar ytterligare variation, samtidigt som naturliga material används i parkens lekytor.

Resultatet är en plats där samma yta kan fylla flera funktioner: bidra till bo- och födoplatser för insekter och fåglar, skapa möjlighet till lek och aktivitet och samtidigt erbjuda lugn, skugga och platser för möten.

Även valen av markmaterial är en del av helheten. Inne i parken har asfalt valts bort till förmån för stenmjöls­gångar.

– Här ska man kunna sänka tempot lite. Det får gärna kännas annorlunda än de mer hårdgjorda miljöerna runt omkring, säger Anna.

Återbruk som en del av gestaltningen

En annan viktig del i projektet har varit att ta vara på material som redan finns.

Stormfällda ekar från Kungsbacka har exempelvis fått nytt liv i parken och används både som naturliga lekelement och som livsmiljöer. Även sjöstenselement från garagefasader i området har återbrukats i den nya miljön. Återbruket fyller därmed flera funktioner, det minskar behovet av nya material, men kan också ge platsen en egen identitet och berättelse.

– Vi behöver bli bättre på att se potentialen i det som redan finns och använda varje yta och varje material så klokt som möjligt, säger Anna.

Mellan husen finns stora möjligheter

Projektet visar också betydelsen av att inte betrakta landskapet som något som kommer efter byggnaderna. Husen kan vara välplanerade och genomarbetade, men den samlade upplevelsen av ett bostadsområde formas också av ytorna mellan dem. Det är där människor rör sig, möts, leker, vilar och ser årstiderna förändras.

För Markus Woldt, förvaltare Bostäder Göteborg på Skandia Fastigheter, har förändringen varit tydlig.

– Det här var en svår och kuperad yta som länge bestod av byggbodar och jordmassor. Nu har vi fått in väldigt många funktioner på en liten yta. För de boende innebär det också att utsikten och miljön runt husen har förändrats, nu möts de av en grön och levande miljö som går att både njuta av på håll och vistas i, säger han.

Små ytor kan bidra till en större helhet

En enskild park löser förstås inte utmaningen med minskad biologisk mångfald i våra städer. Men varje plats kan bidra. Genom att arbeta med fler växtarter, mer varierade miljöer, återbruk och naturliga material kan även relativt små ytor bli en del av en större grön struktur. Samtidigt kan de skapa kvaliteter som människor uppskattar i vardagen. En viktig lärdom från miniparksprojektet: att det som gynnar växter, djur och mikroorganismer också kan skapa en mer trivsam och levande miljö för människor.

När vi använder ytorna mellan husen klokt kan samma plats skapa värde för många – för boende och besökare, men också för bin, humlor, fåglar och andra arter som delar staden med oss.